En utredning om ADHD, från första misstanke till färdig diagnos, innebär intervjuer, tester och bedömningar av personens styrkor och svårigheter. Läs här.
När koncentrationen brister, impulserna tar över och vardagen känns krokig börjar ofta tanken smyga sig på om att något mer kan ligga bakom. I Sverige sker en ADHD-utredning enligt tydliga riktlinjer där både medicinsk och psykologisk kompetens kopplas in. Undersökningen inleds vanligtvis med en första bedömning i primärvården eller psykiatrin där symtom, livssituation och eventuell samsjuklighet gås igenom noggrant. Målet är att avgöra om en fullständig utredning är motiverad eller om andra orsaker kan förklara svårigheterna.
Under själva utredningen används strukturerade intervjuer, formulär och neuropsykologiska tester. Barndomshistorien kartläggs, ofta med hjälp av anhöriga. Skola, arbete och fritid analyseras för att se hur symtomen påverkar funktionen i praktiken. En diagnos ställs först när mönstret är tydligt över tid och i flera miljöer, inte bara i enstaka stressiga perioder.
Adhd-utredning och vägen till rätt stöd
Bakom varje utredning finns en fråga om hur vardagen kan fungera bättre framöver. När diagnosen väl är ställd öppnas möjlighet till anpassningar i skola och arbetsliv, strukturstöd i hemmet och ibland medicinsk behandling. Inom svensk vård betonas ofta helheten där samsjuklighet som ångest, depression eller autism vägs in i bedömningen så att insatser inte blir styckvisa och spretiga.
I många regioner arbetar multiprofessionella team med läkare, psykolog, ibland arbetsterapeut och sjuksköterska. Kartläggning av sömn, stress, skärmtid och levnadsvanor ingår ofta eftersom dessa faktorer kan förstärka eller maskera kärnsymtomen. Efter en utredning informeras personen om diagnosen och man diskuterar möjliga strategier och går igenom vilket stöd som kan fås i skola, arbetsliv och från olika samhällsaktörer.